Då är man hemkommen efter en fantastiskt rolig föreställning med gamla godbitar ur alla produktioner av Galenskaparna och After Shave. Det var väldigt längesedan jag skrattade så mycket och så länge under två timmars tid. Det var verkligen hysteriskt roligt. Första akten bestod av ”Gubbröra-hjulet”, vilket betydde att ingen föreställningen blir den andre lik. Andra akten bestod av ett stort hopp plock av allting de gjort tidigare.

Jag var där med Annie och min familj. Annie och jag satt o skrattade hela tiden. Det var verkligen så sjukt roligt.

Jag satt nu och tänkte på vem av dessa fantastiska människor som är min favorit, men det går inte att välja någon. Alla är så bra, jag fattar inte att alla kan behärska sång, dans, komik, skådespel och instrument. Det är verkligen häftig att de funnit varandra och givit så mycket till det Svenska folket. Galenskaparna och After Shave är Svensk kultur så det skriker om det!

Se på bilderna från föreställningen:

Ciao!

Idag presenterades 2010 års nya spel upplevelse, kallad Project Natal. Project Natal innebär en spelupplevelse helt utan kontroll, enbart med hjälp av din röst och din kropp. Det är en liten kamera som kopplas in till ditt xbox som läser av dina kropps rörelser så du lätt kan hantera allt från spel till navigering i menyer.

Detta är något som jag inte trodde skulle komma för än om ett bra tag. Men nu är det snart här. Det ska bli så cool, jag kommer definitivt stå i kö för att lägga vantarna på en sån där kamera när den kommer ut! Kolla in videon:

Men när släpper Microsoft Project Natal? Jo:

Nu har jag startat ett litet noll-budget filmbolag, NordahlFilm. NordahlFilm har inte gjort några filmer än, men min novellfilm ska bli den första.

Hemsidan är klar så ta en titt in på www.nordahlfilm.com. Det står inte jätte mycket än men allt eftersom kommer det mera.

Ciao!

..så det får bli lite prat istället och en bild!

..jag e sjuk.. men blir snart bättre!

Kärlekslåten copyright – Johan Nordahl

Det var en gång en han och en hon. Han bodde i storstaden, hon bodde på landet. Han var snäll, hon var söt. Han var lite utanför, hon var populär. Han gillade sång, hon gillade sport. Hon var äldre än honom, men båda ville samma sak. Båda ville hitta kärleken.

En dag såg han henne på bussen i stan. Han undrade för sig själv: ”Vad gör hon här?”. Han ville gå fram till henne, sätta sig hos henne och börja prata, men vågade inte.

Hon såg att han sneglade med blicken och tittade på henne ibland. Hon blev glad inombords, men försökte att inte visa det. Hon tyckte att han var söt. Hon ville prata med honom, men någonting tog emot. Hennes kompis som satt bredvid viskade till henne: ”Ser du hur den där killen stirrar på dig? Sjukt..”. Hon svarade inte.

Han tittade bort varje gång deras blickar möttes. Hennes utseende fick honom att må bra, hennes vackra blonda hår, hennes blåa ögon, hennes fina mun, hennes fräknar och allt annat som var perfekt med henne.

Hon kunde känna lukten av hans parfym, en svag doft av sommar. Hennes favorit årstid. Hon såg att han hade skaffat ny jacka, en svart sommar jacka med ett Nike märke på. Han hade klippt sig också, hans tjocka blonda hår var nytvättat och tillrätta lagt med någon sorts vax. Han satt och skrev på någonting samtidigt som han lyssnade på musik.

Bussen stannade, den var framme vid skolan. Han skyndade sig av och försvann snabbt bort mot biblioteket. Hon försökte följa efter, hon ville få ett tillfälle att prata med honom.

Han satte sig ner i en soffa och tog fram sitt block. Han nynnade på en melodi som han hade kommit på. Han tänkte på henne. Han ville skriva något till henne, han beslöt sig för att skriva en låt.

Hon gick mellan bokhyllorna och letade efter honom och där satt han och skrev igen. ”Nu då?” tänkte hon. ”Det är ingen idé.” fortsatte hon. Hon vände sig om för att gå.

Han var klar, låten han hade filat på ett tag var äntligen klar. Nu skulle han bara sjunga den för henne, i alla fall låta henne läsa den. Han tittade upp och fick syn på henne. ”Detta är min chans”. Efter år av övervägande ställde han nu sig upp och gick emot henne.
Hon skulle precis till att lämna biblioteket när någon närmade sig bakom henne och sa: ”Letar du efter något?”.

Hon stannade upp, den rösten kände hon igen. ”Det är han!”. Hon vände sig om och mötte hans blick, hon svarade: ”Nej, jag tittar bara.”

Han fattade inte att han hade vågat gå fram. Han var inte nervös, inte generad och inte ens rädd.

”Ville du något?” sa hon lite osäkert. Han sa ingenting utan räckte fram en ihop vikt lapp. ”Vad e detta?”. ”Läs så förstår du” svarade han.

Han hade räckt över pappret med låttexten till henne, han hade varit lite smart och skrivit hans mobilnummer också. Han sa hej då och gick därifrån.

Han ångrade att han hade skrivit mobilnumret när han var på väg därifrån. ”Det kanske var dumt?” tänkte han. Nu blev han rädd och nervös. Han hade vågat gå fram till henne. ”Shit!” Antingen så skiter det sig eller så..

Lunchen kom och så fort han hade satt sig ner för att äta, får han ett SMS. Han läser det och ler. Det var ifrån henne.

”Vill du träffas efter skolan?”